Slovakisk språkguide - Wikivoyage, den fria samarbetsguiden för resor och turism - Guide linguistique slovaque — Wikivoyage, le guide de voyage et de tourisme collaboratif gratuit

Slovakiska (Slovenčina)
Välkommen till Detvianska Huta
Information
Officiellt språk	Slovakien, Serbien (Vojvodina), europeiska unionen
Språk som talas	Slovakien, Tjeckien, Serbien (Vojvodina), Ungern, Rumänien
Antal högtalare	6 miljoner
Standardiseringsinstitution	Slovakiska vetenskapsakademin
ISO 639-1	sk
ISO 639-2	slk, slo
ISO 639-3	slk
Baser
Hallå	Dobrý deň
Tack	Ďakujem
Hejdå	Dovidenia
Ja	Ett nej
Nej	Förnekar
Plats
redigera

de Slovakiska är ett västslaviskt språk som huvudsakligen talas på Slovakien. Det är också ett av de sju officiella språken i Vojvodina i norra delen av Serbien. Slovakiska minoriteter finns i Ungern, i Rumänien och i Transkarpatia. Det är mycket allmänt känt i Tjeckien där slovakiska kan användas för att kommunicera med förvaltningar inklusive skriftligen.

Slovakiska är mycket nära Tjeckiska, särskilt skriftligt, men skiljer sig fonetiskt och grammatiskt. Det är också nära putsa. Mer allmänt är intercomprehension mer eller mindre lätt med alla de västra och södra slaviska språken (Slovenska, Serbiska, Kroatisk, etc.). Slovakiska använder ett modifierat latinskt alfabet, med hjälp av diakritik som är identiska med de som används i tjeckiska för vanliga fonem eller unika för slovakiska för specifika fonem.

Uttal

I slovakiska, med sällsynta undantag, uttalas alla bokstäver, svårigheten är inte att bli imponerad av vissa sekvenser av konsonanter. Slovaker gillar att få utlänningar att säga orden zmrzlina vilket betyder glass och štvrtok vilket betyder torsdag.

Stressen är alltid på den första stavelsen, men den är inte särskilt uttalad. Det finns tre kön: maskulina, feminina och neutrala. Vokaler med accent förlängs (och stressas inte).

Med det diakritiska "ˇ" tar vissa bokstäver "an h". ex: č = tch, š = ch, ž = j. Tecknet "'" på gemener motsvarar "ˇ" i gemener, för vissa konsonanter. ex: Ď och ď, t ’och Ť. De "fuktade" brevet. ex: d ’= di.

Korta vokaler

Långa vokaler

Uttalen av långa vokaler har transkriberats i den här guiden genom att dubbla vokalerna.

Konsonant

De flesta slovakiska konsonanter bildar par röst- och röstkonsonanter.

Konsonanter j, de, de, m, inte, inte och r är högljutt men har ingen döv motsvarighet

När en sund konsonant är i slutet av ett ord uttalas det som motsvarande döva konsonant. Till exempel, rád uttalas raat. I en konsonantgrupp beror uttalandet av den första konsonanten på den sista. Så, vták ("Bird") uttalas ftaak och kde ("Var") uttalas gdiè. Prepositionerna uttalas med följande ord som om det vore ett ord, och assimileringsreglerna gäller också: bez teba ("Utan dig") uttalas bestieba.

Difthongs

Det finns fyra diftonger på slovakiska; i alla andra bokstävergrupper uttalas bokstäverna separat.

Grammatik

Variationer

Slovakiska är ett böjningsspråk och har därför böjningar för namn, den pronomen personlig och besittande, Adjektiv kvalificeringar, demonstrativa adjektiv och ordinal- och huvudnummer adjektiv. Orden avvisas enligt deras slag, antal och fall.

Konjugation

Verb finns parvis under den perfekta och ofullkomliga aspekten. Bristfälliga verb indikerar den pågående åtgärden eller är inte färdig; perfekta verb indikerar en punktlig eller redan avslutad handling. Perfektiva verb som är konjugerade i nuvarande tid indikerar framtida handling. Som en allmän regel (men detta är bara en mycket allmän regel) skapas perfekta verbformer genom att lägga till ett prefix till det ofullkomliga verbet; till exempel det ofullkomliga čítať och det perfekta prečítať som båda kommer att översättas på franska av läsa.

Det formella läget (vykanie) görs som på franska genom att använda andra personens plural. Dess användning liknar den på franska, det är alltid den äldsta personen som måste bjuda in dig till tu (tykanie). För den här guiden använder vi artig form för alla uttryck, under antagande att du kommer att prata mestadels med människor du inte känner.

De verbala formerna skiljer sig tillräckligt mycket från varandra för att slovakerna använder personliga pronomen relativt lite.

Här

Infinitivens märke är -ť, som till exempel verbet robiť (do). De flesta verb konjugeras regelbundet i nutid:

Verbet byť (att vara) är oregelbunden och är konjugerad i nuvarande tid enligt följande:

Den negativa formen (nebyť) är skrivet: förneka som, förneka om, Jag förnekar... Detta är det enda verbet där negationen inte är "hakad" i början av verbet som till exempel för robiť (gör): nerobím (Jag gör inte), nerobíš (du inte) etc. Uttalen är dock ungefär detsamma: förneka och född uttalas "gnié" och "gné".

Passera

Förflutet bildas av roten till verbet som vi lägger till:

• om ämnet är manligt: ​​-de,
• om ämnet är kvinna: -de,
• om motivet är neutralt: -lo,
• om ämnet är plural: -li

följt av verbet byť (att vara) konjugerad i nuvarande tid: Chcel som (Jag ville).

Det villkorade bildas genom tillsats av partikeln förbi i tidigare form: Chcel av som (Jag vill).

Framtida

Den framtida formen byggs med hjälpmedlet byť (att) konjugeras i framtida infinitiv av verbet. Exempel: budem robiť (Jag ska göra).

Baserad

Hallå. : Dobrý deň. (pron.: DO-brii diègn)
Hur mår du ? : Ako sa máte? (pron.: Ako sa MAA-tié)
Mycket bra tack. : Dobre, ďakujem. (pron.: DO-bré DIA-kou-yèm)
Vad heter du ? : Ako sa voláte? (pron.: Ako sa VO-laa-tié)
Mitt namn är _____. : Volám sa ____ (pron.: VO-laam sa ____ )
Trevligt att träffas. : Teší ma (pron.: TIÈ-chii ma)
Snälla du : Prosím. (pron.: PRO-siim)
Tack. : Ďakujem. (pron.: DIA-kou-yèm)
Varsågod : Nie je za čo. (pron.: GNÉ yé za tcho)
Ja : Ett nej. / Hej (pron.: AA-nej / hej)
(Hej är mer informell än Áno men mindre bekant än Ja Franska)Nej : Förnekar. (pron.: gniè)
Ursäkta mig : Prepáčte. (pron.: PRE-paatch-tié)
Jag är ledsen. : Prepáčte. (pron.: PRE-paatch-tié)
Hejdå : Dovidenia. (pron.: DO-vi-dié-gna)
Jag talar inte slovakiska. : Nehovorím po slovensky. (pron.: GNÉ-ho-vo-riim po SLO-vèn-skii)
Talar du franska ? : Hovoríte po francúzsky? (pron.: HO-vo-rii-tié po FRAN-tsououz-ski)
Pratar någon franska här? : Hovorí niekto po francúzsky? (pron.: HO-vo-rii GNIÈ-kto po FRAN-tsouz-ski)
Hjälp ! : Pomoc! (pron.: PO-ord)
God morgon) : Dobré ráno. (pron.: DO-bréé RA-nr)
Hej eftermiddag). : Dobrý deň. (pron.: DO-brii diègn)
God kväll. : Dobrý večer. (pron.: DO-brii VÈ-tchèr)
Godnatt : Dobrú noc (pron.: DO-brou inte)
jag förstår inte : Nerozumiem (pron.: GNÉ-ro-zou-mièm)
Var är toaletterna ? : Kde sú tu záchody? (pron.: Kdié souou ZAA-kho-di)

Problem

Polis bil (polícia) Till Bratislava.

Brandbil (hasiči).

Stör mig inte. : Nevyrušujte ma. (pron.: GNIÈ-vi-rou-chouy-tiè ma)
Gå bort ! : Välj redo! (pron.: KHOT-tiè prètch)
Rör mig inte ! : Nechytajte ma! (pron.: GNIÈ-khi-tay-tiè ma)
Jag ringer polisen. : Zavolám políciu. (pron.: ZA-vo-laam PO-li-tsiou)
Polis! : Polícia! (pron.: POliitsia)
Sluta! Tjuv! : Zastavte ho! Zlodej! (pron.: ZA-staw-tiè ho! ZLO-dièy)
Snälla hjälp mig! : Môžete mi prosím pomôcť? (pron.: MWO-jè-tiè mi PRO-siim PO-mwotsty?)
Det är ett nödfall. : Jag är säker. (pron.: yè till SOUOUR-nè)
Jag är vilse. : Stratil som sa. (pron.: STRA-til som sa)
Jag tappade väskan. : Stratil som tašku. (pron.: STRA-till som TACH-ku)
Jag tappade bort min plånbok. : Stratil som peňaženku. (pron.: STRA-til som PÈ-gna-jen-kou)
Jag har ont. : Bolí ma till. (pron.: BO-lii ma till)
Jag är sårad. : Som zranený. (pron.: som ZRA-gnè-nii)
Ambulans! : Sanitka! (pron.: SAgnitka)
Jag behöver en doktor. : Potrebujem lekára. (pron.: PO-trè-bou-yèm LÈ-kaa-ra)
Kan jag få använda din telefon ? : Môžem použiť váš telefón? (pron.: MWO-jèm PO-ou-jity vaach TÈ-lè-foon?)
Brand! : Horí! (pron.: HOrii)

Tal

Plats för lokal administration Prešov följt av byggnummer. Två nummer tilldelas alla byggnader i Slovakien. Siffran i svart motsvarar numreringen av byggnader i byn eller distriktet i en stad och det i rött till numreringen på gatan.

Šestka i riktning mot Námestie Maratónu mieru (Place du Marathon de la Paix) i Kosice.

halv : pol (pron.: pol)
mindre : menej (pron.: MÈ-gnèy)
Mer : viac (pron.: viats)

Tid

nu : teraz (pron.: TÈ-ras)
senare : neskôr (pron.: GNIÈ-skwor)
innan : predtým (pron.: PRED-tiim)
morgon- : ráno (pron.: RAA-nej)
på morgonen : ráno (pron.: RAA-nej)
eftermiddag : poobede (pron.: PO-o-bè-diè)
kväll : večer (pron.: VÈ-tchèr)
På kvällen : večer (pron.: VÈ-tchèr)
natt : noc (pron.: inte s)

Tid

Stadshusklocka Bratislava.

klockan en på morgonen : o jednej ráno (pron.: o YÈD-ney RAA-nr)
klockan två på morgonen : o druhej ráno (pron.: o DROU-hej RAA-nr)
klockan nio på morgonen : o deviatej ráno (pron.: o DIÈ-via-tèy RAA-nr)
vid lunchtid : na obed (pron.: na O-säng)
klockan ett på eftermiddagen : o jednej poobede (pron.: o YÈD-nèy PO-o-bè-diè)
klockan två på eftermiddagen : o druhej poobede (pron.: o DROU-hej PO-o-bè-diè)
klockan sex på kvällen : o šiestej večer (pron.: o CHIÈS-tèy VÈ-tchèr)
klockan sju : o sedmej večer (pron.: o SÈD-mèy VÈ-tchèr)
klockan kvart på sju, 18:45 : o tri štvrte na sedem (pron.: o sortering CHTeVeR-tiè na SÈ-dièm)
klockan kvart över sju, 19:15 : o štvrť na osem (pron.: o chtverty na O-sèm)
klockan halv åtta, 19:30 : o pol ôsmej eller deväťnásť tridsať (pron.: o pol WO-smèy Var DIÈ-vèt-naasty tri-dsaat)
vid midnatt : o polnoci (pron.: o POL-no-tsi)

Varaktighet

Stadshusklockan Bardejov.

_____ minuter) : ______ minúta (minút) (pron.: MI-nouou-ta (MI-nouout))
_____ tid) : ______ hodina (hodín) (pron.: HO-di-na (HO-diin))
_____ dagar) : ______ deň (dní) (pron.: diègn (dnii))
_____ Veckor) : ______ týždeň (týždňov) (pron.: TYIIJ-diègn (TYIIJ-dgnow))
_____ månad : ______ mesiac (mesiacov) (pron.: ME-siats (ME-sia-tsow))
_____ år : ______ rok (rokov) (pron.: rok (RO-kow))
varje vecka : týždenne (pron.: TIIJdièngnè)
en gång i månaden : mesačne (pron.: ME-satch-gnè)
årlig : ročne (pron.: ROTCH-gnè)

Dagar

i dag : dnes (pron.: dgnès)
i går : včera (pron.: VCHE-ra)
i morgon : zajtra (pron.: ZAY-tra)
Denna vecka : tento týždeň (pron.: TÈN-till TYIIJdiègn)
förra veckan : minulý týždeň (pron.: MInoulii TYIIJdiègn)
nästa vecka : budúci týždeň (pron.: BOUdououtsi TYIIJdiègn)

Månad

Färger

Regnbåge (dúha) i ett slovakiskt höstlandskap.

Transport

Buss och tåg

Tågtidtabell.

Kollektivtrafikbiljettdispenser in Prešov.

Hur mycket kostar biljetten att gå till ____? : Koľko stojí listok do ____ (genitiv form av platsens namn)? (pron.: KOLY-ko STO-yii LIS-tok do ____)
En biljett till ____, tack. : Jeden listok do ____, prosím (genitiv form av platsens namn). (pron.: YÈ-den LIS-tok do ____, PRO-siim)
Vart går det här tåget / bussen? : Kam chodí ten vlak / buss? (pron.: kam KHO-dii ten vlak / AOU-to-bous?)
Var är tåget / bussen till ____? : Kde stojí vlak / autobus do ____ (genitiv form av platsens namn)? (pron.: kdié STO-yii vlak / AOU-to-bous do ____?)
Stannar detta tåg / buss vid ____? : Ten vlak / autobus stojí v ____ (lokal form av platsens namn)? (pron.: tèn vlak / AOU-to-bous STO-yii v _____?)
När går tåget / bussen till ___? : Kedy odchádza vlak / autobus do _____ (genitiv form av platsens namn)? (pron.: KÈ-di OT-khaa-dza vlak / AOU-to-bous do _____ )
När anländer detta tåg / buss till _____? : Kedy ten vlak / autobus bude v _____ (lokal form av platsens namn)? (pron.: KE-di tèn vlak / AOU-to-bous bou-dié v _____)

Huvudstäder

Stad (nominativ)	Preposition till genitiv form av namnet	Preposition i lokal form av namnet	Förkortning av registreringsskyltar
Slovakien
Banská Bystrica Att lyssna	gör Banskej Bystrice	mot Banskej Bystrici	BB
Banská Štiavnica Att lyssna	gör Banskej Štiavnice	mot Banskej Štiavnici	BS
Bardejov Att lyssna	gör Bardejova	v Bardejove	BJ
Bratislava Att lyssna	gör Bratislavy	v Bratislav	BA eller BL
Brezno Att lyssna	gör Brezna	mot Brezne	BR
Čadca Att lyssna	gör Čadce	v Čadci	DET DÄR
Detva	gör Detvy	v Detve	DT
Dolný Kubín Att lyssna	gör Dolného Kubína	v Dolnom Kubíne	DK
Humenna Att lyssna	gör Humenného	v Humennom	HALLÅ
Kežmarok	gör Kežmarku	v Kežmarku	KK
Komárno Att lyssna	gör Komárna	v Komárne	KN
Kosice Att lyssna	gör Košíc	v Košiciach	KE
Levoča Att lyssna	gör Levoče	v Levoči	DE
Liptovský Mikuláš Att lyssna	gör Liptovského Mikuláša	v Liptovskom Mikuláši	LM
Lučenec Att lyssna	do Lučenca	v Lučenci	LC
Martin Att lyssna	gör Martina	v Martine	MT
Medzilaborce	gör Medzilaboriec	v Medzilaborciach	ML
Michalovce Att lyssna	gör Michaloviec	v Michalovciach	MITTEN
Námestovo	gör Námestova	v Námestove	NEJ
Nitra Att lyssna	gör Nitry	v Nitre	NR
Partizánske Att lyssna	gör Partizánskeho	v Partizánskom	PE
Pezinok	gör Pezinka	v Pezinku	PK
Piešťany Att lyssna	gör Piešťan	v Piešťanoch	PN
Poprad Att lyssna	gör Popradu	v Poprade	PP
Prešov	gör Prešova	v Prešove	PO
Prievidza Att lyssna	gör Prievidze	v Prievidzi	PD
Rimavská Sobota Att lyssna	gör Rimavskej Soboty	v Rimavskej Sobote	RS
Rožňava	gör Rožňavy	v Rožňave	RV
Ružomberok Att lyssna	gör Ružomberka	v Ružomberku	RK
Spišská Nová Ves Att lyssna	do Spišskej Novej Vsi	v Spišskej Novej Vsi	SN
Stará Ľubovňa	do Starej Ľubovne	v Starej Ľubovni	SL
Trenčín Att lyssna	gör Trenčína	v Trenčíne	TN
Trnava Att lyssna	gör Trnavy	v Trnave	TT
Zvolen Att lyssna	gör Zvolena	vo Zvolene	ZV
Žilina Att lyssna	gör Žiliny	v Žiline	ZA
Vojvodina
Nový Sad	gör Nového Sadu	V Novom Sade	NS
Tjeckien
Praha (Prag)	gör Prahy	v Prahe
Brno	gör Brna	mot Brne

Vägbeskrivning

Riktningstecken som anger riktningen för mitten av Kosice och riktningen för städerna i Rožňava och Spišská Nová Ves. Det lilla skylten längst ner till höger anger riktningen för de administrativa byggnaderna i den autonoma regionen Košice.

Var är _____ ? : Kde i (pron.: kdiè yè __)
...tågstationen ? : (železničná) stanica (pron.: (JÈ-lèz-gni-tchnaa) STA-ni-tsa?)
...busstationen ? : autobusová stanica (pron.: AOU-to-bou-so-vaa STA-ni-tsa?)
... flygplatsen? : letisko (pron.: LÈ-ti-sko)
...i staden ? : v meste? (pron.: v MES-tiè)
... förorten? : na predmestia (pron.: na PRED-mès-tiè?)
...Vandrarhemmet ? : vandrarhem (pron.: Vandrarhem)
...hotellet _____ ? : hotell (pron.: HO-tel)
... den belgiska / kanadensiska / franska / schweiziska ambassaden? : belgické / kanadské / francúzske / švajčiarske veľvyslanectvo? (pron.: BÈL-gi-tskèè / KA-nad-skèè / FRAN-tsouz-skè / CHVAY-tchiar-skè VELY-vi-sla-nie-tsvo)
Var finns det många ... : Kde je tam veľa ... (pron.: kdiè yè tam VÈ-lya ...)
... hotell? : hotelov (pron.: HO-te-low)
... restauranger? : ... reštaurácií (pron.: RECH-ta-ou-ra-tsi-hii)
... barer? : barov (pron.: barow)
... webbplatser att besöka? : atrakcií / zaujímavostí (pron.: A-trak-tsi-hii / ZA-ou-yii-ma-vos-tii)
Kan du visa mig på kartan? : Môžete mi ukázať na mape (pron.: MWO-jè-tiè mi OU-ka-zaty na MA-pè?)

Ulica Jesenského (Jesenský Street) - Dr Janko Jesenský. (1874) Nationell poet och konstnär.

Gata : ulica (pron.: OU-li-tsa)
Sväng vänster : Odbočte vľavo. (pron.: OD-botch-tiè VLYA-vo)
Sväng höger. : Odbočte vpravo. (pron.: OD-bo-tchtiè FPRA-vo)
vänster : vľavo (pron.: VLYA-vo)
rätt : vpravo (pron.: FPRA-vo)
hetero : rovno (pron.: ROV-nr)
i riktning mot _____ : smerom k _____ (pron.: SMÈ-rom k )
efter _____ : za _____ (pron.: za)
innan _____ : pred _____ (pron.: pred)
Leta upp _____. : Hľadajte ____ (pron.: HLA-dag-tiè)
vägskäl : križovatka (pron.: KRI-jo-vat-ka)

Vindrosor i slovakiska, S-sever, J-juh, V-Východ, Z-západ, SZ-Severozápad, JZ-juhozápad, SV-severovýchod, JV-juhovýchod.

Norr : separera (pron.: SÈ-vèr)
söder : juh (pron.: youkh)
är : východ (pron.: VII-khod)
Var är : západ (pron.: ZAA-pad)
på toppen : hore (pron.: HO-ré)
nere : dole (pron.: DO-lè)

Taxi

taxi! : Taxi! / Taxík! (pron.: TA-xi! / TA-xiik)
Ta mig till _____, snälla. : Zavezte ma, prosím do_____. (pron.: ZA-vès-tiè min PRO-siim do __)
Hur mycket kostar det att gå till _____? : Koľko att bude stáť do_____? (pron.: KOLY-ko till BOU-diè staaty do __?)
Ta mig dit, snälla. : Zastavte tu, prosím. (pron.: ZA-staw-tiè tou, PRO-siim)
Snälla i nästa hörn. : Pri najbližšom rohu, prosím. (pron.: pri NAY-blich-chiom RO-hou, PRO-siim)

Logi

Dubbelsäng (manželská postľ) i ett hotellrum.

Badrum (Kúpeľňa).

Har du lediga rum? : Máte voľné izby? (pron.: MAA-tiè VOL-nèè IZ-bi?)
Hur mycket kostar ett rum för en person / två personer? : Koľko stojí izba pre jednu osobu / dve osoby? (pron.: KOLY-ko STO-yii IZ-ba prè YÈD-nou O-so-bou / dvè O-so-bi?)
Finns det i rummet ... : I v tej izbe ... (pron.: yè v tèy IZ-bè ...)
... lakan? : ... povlečenie? (pron.: PO-vlè-tchè-nié?)
...ett badrum ? : ... kúpeľňa? ('KOUOU-pely-gna?
...en telefon ? : ... telefón? (pron.: TÈ-lè-foon?)
...en tv ? : ... televízor? (pron.: TÈ-lè-vii-zor?)
... Internet? : ... Internet? (pron.: Internet)
Kan jag besöka rummet? : Mohol av som si pozrieť do izby? (pron.: MO-hol bi som si PO-zrièt do IZ-bi?)
Har du inte ett tystare rum? : Nemáte kľudnejšiu izbu? (pron.: GNÈ-maa-tiè KLOUD-nièy-chiou IZ-bou?)
Har du inte ett större rum? : Nemáte väčšiu izbu? (pron.: GNÈ-maa-tiè VÈTCH-chiou IZ-bou?)
Har du inte ett renare rum? : Nemáte čistejšiu izbu? (pron.: GNÈ-maa-tiè TCHIS-tièy-chiou IZ-bou?)
Har du inte ett billigare rum? : Nemáte lacnejšiu izbu? (pron.: GNÈ-maa-tiè LATS-nièy-chiou IZ-bou?)
ja, jag tar det. : Dobre, vezmem si till. (pron.: DO-brè VÈZ-mèm si till)
Jag planerar att stanna _____ natt. : Zostanem tu _____ noc (i). (pron.: ZO-sta-gnèm tou ____ nots (i))
Kan du föreslå mig ett annat hotell? : Môžete mi odporučiť iný hotell? (pron.: MWO-je-tiè mi OT-po-ru-tchity i-nii HO-tel?)
Har du ett värdeskåp? : Máte trezor? (pron.: MAA-tiè TRÈ-zor?)
Har du skåp? : Máte skrinky? (pron.: MAA-tiè SKRIN-ki)
Ingår frukost / middag? : Jag till vrátane raňajok / večere? (pron.: yè till VRAA-tanè RA-gna-yok / VÈ-tchè-re?)
När är det frukost? : Kedy sú raňajky? (pron.: KÈ-di souou RA-gnay-ki)
Vilken tid är kvällsmat? : Kedy får jag se? (pron.: KÈ-di yè VÈ-tchè-ra?)
Rengör mitt rum. : Upracte mi prosím izbu. (pron.: OU-prats-tiè mi PRO-siim IZ-bou)
Kan du väcka mig klockan _____? : Môžete ma prebudiť o_____? (pron.: MWO-jè-tiè min PRE-bou-dity o _____)
Jag vill meddela dig när jag lämnar. : Chcem sa odhlásiť. (pron.: khtsèm sa OD-hla-sity)

Silver

Euron är Slovakiens officiella valuta.

Accepterar du schweiziska franc? : Beriete švajčiarské franky? (pron.: BÈ-riè-tiè CHVAY-tchiar-skèè FRAN-ki?)
Accepterar du kanadensiska dollar? : Beriete kanadské doláre? (pron.: BÈ-riè-tiè KA-nad-skèè DO-la-ré?)
Tar ni kreditkort ? : Beriete kreditné karty? (pron.: BÈ-riè-tiè KRÈ-dit-nèè KAR-ti?)
Kan du ändra mig? : Mohli av ste mi vymeniť (pron.: MO-hli bi stiè mi VY-mè-nit?)
Var är en byrå de förändring? : Kde I zmenáreň? (pron.: kdiè yè ZMÈ-naa-reign?)
Vad är växelkursen? : Aký je výmenný kurz? (pron.: Aki yè VII-men-nii kourz?)
Var finns en bankomat? : Kde I bankomat? (pron.: kdiè yè BAN-ko-mat?)

Mat

De bryndzové halusky (BRIN-zo-véé HA-louch-ki) är Slovakiens nationella maträtt. Det här är potatisdumplings med fårost bryndza och bacon.

Segedínský guláš (gulasch av Szeged), kålgulash serveras ofta med knedlíky (ett slags mjölbröd), ägg, jäst och potatis som ofta följer med rätter i sås.

Plnený bračový rezeň så šunkou en syrom eller slovakisk cordon bleu serveras med potatis och ris

Gris kotlett (Prirodný rezeň), serveras med stekt potatis (opekane zemiaky), ris (ryža) och sallad (šalát).

de Trdelník, ett traditionellt sött bakverk från staden Skalica i Slovakien.

Kapustnica, en kålsoppa på alla slovakiska bord vid jul.

De lokse (LOKche), i singular Lokša (LOKcha), är pannkakor gjorda av förkokta potatisar och mjöl som är torra kokta på en kokplatta. De kan serveras söta eller oftare salta. De sötas med antingen socker eller sylt, strös med vallmofrön och borstas med smält smör. Saltade, de borstas oftast med fett (helst gås eller anka) och fylls med surkål eller malet kött.

Ett bord för en person / två personer, tack. : Stôl pre jednu osobu / dve osoby, prosím. (pron.: stwol prè YÈD-nou O-so-bou / dvè O-so-bi)
Kan jag få menyn ? : Môžem sa pozrieť na jedálny lístok, prosím? (pron.: MWO-jèm sa POZ-rièt na YÈ-daal-ni LIIS-tok, PRO-siim?)
Kan jag besöka köken? : Môžem sa pozrieť do kuchyne? (pron.: MWO-jèm sa POZ-rièt do KOU-khi-gnè?)
Vad är husets specialitet? : Aká I tunajšia špecialita? (pron.: A-kaa jè TOU-niay-chia CHPÈ-tsia-li-ta?)
Finns det en lokal specialitet? : Jag du miestna špecialita? (pron.: yè tou miès-tna CHPÈ-tsia-li-ta?)
Jag är vegetarian. : Som vegetarián. (pron.: som VÈ-gè-ta-riaan)
Jag äter inte fläsk. : Nejem bravčové mäso. (pron.: GNÈ-yèm BRAV-tcho-vè mè-so)
Jag äter inte nötkött. : Nejem hovädzie mäso. (pron.: GNÈ-yèm HO-vè-dziè mè-so)
Jag äter bara kosher kött. : Jem len kóšer jedlo. (pron.: yèm lèn KOO-chèr YÈ-dlo)
Kan du laga ljus? : Mohli av ste to urobiť menej mastné, prosím? (pron.: MO-hli bi stiè till OU-ro-bit MÈ-gnèy MAST-nèè, PRO-siim?)
meny : meny (pron.: MÈ-nou)
erbjudande : ponuka (pron.: PO-nou-ka)
a la carte : à la carte (pron.: på KAR-te)
frukost : raňajky (pron.: RA-gnay-ki)
lunch / middag (middagstid) : obed (pron.: O-bèd)
te : čaj (pron.: tchay)
middag / kvällsmat (kvällsmåltid): večera : VÈ-tchè-ra
Jag vill _____ : Chcel av som _____. (pron.: khtsèl bi som _____)
Jag vill ha en maträtt med _____. : Chcel av som jedlo, obsahujúce _____. (pron.: khtsèl bi som YÈ-dlo OB-sa-hou-youou-tsè _____)
kyckling : kur (č) a (pron.: KOUR (tch) a)
Nötkött : hovädzie mäso (pron.: HO-vè-dziè MÈ-so)
fläskkött : bračové mäso (pron.: BRAV-tcho-vè MÈ-so)
.hjort : jeleň (pron.: YÈ-lègn)
fisk : ryba (pron.: RI-ba)
Lax : losos (pron.: LO-sos)
tonfisk : tuniak (pron.: TOU-gniak)
havsmat : morské plody (pron.: MOR-skèè PLO-di)
Skinka : šunka (pron.: CHOUN-ka)
Vildsvin : diviak (pron.: DI-viak)
korv : klobása (pron.: KLO-baa-sa)
ost : syr (pron.: herr)
ägg : vajcia (pron.: VAY-tsia)
sallad : šalát (pron.: CHA-laat)
färska grönsaker) : (čerstvú) zeleninu (pron.: TCHÈR-tsvou ZÈ-lè-ni-nou)
kål : kapusta (pron.: KA-pous-ta)
färska frukter) : (Čerstvé) ovocie (pron.: TCHÈR-tsvè O-vo-tsiè)
bröd : chlieb (pron.: khlièb)
rostat bröd : opekaný chlieb (pron.: O-pè-ka-nii khlièb)
pasta : cestoviny (pron.: TSÈS-till-vi-ni)
spaghetti : rezance / slíže (pron.: RE-zan-tsè / SLII-jè)
potatis : zemiaky (pron.: ZÈ-mia-ki)
pommes frites : opekané zemiaky (pron.: O-pè-ka-nèè ZÈ-mia-ki)
pommes frites : hranolky (pron.: HRA-nol-ki)
ris : ryža (pron.: RI-ja)
bönor : fazule (pron.: FA-zou-le)
Kan jag få _____? : Môžete mi dať _____? (pron.: MWO-jè-tiè mi dat ____)
salt- : mark (pron.: mark)
peppar : čierne korenie (pron.: TCHIÈR-nè KO-ré-gniè)
Smör : maslo (pron.: MA-slo)
Snälla du ? (lockar servitörens uppmärksamhet) Prepáčte? : PRE-warm-patch
Jag är klar : Skončil som. (pron.: SKON-tchil som)
Det var utsökt.. : Bolo till vynikajúce. (pron.: BO-lo till VI-gni-ka-you-tsè)
Du kan rensa tabellen. : Prosím, odneste den. (pron.: PRO-siim OD-nès-tiè TA-niè-ré)
Notan tack. : Účet, prosím. (pron.: OUOU-tchet PRO-siim)

Dryck

Kofola® är en populär saft i Slovakien, den säljs ofta av dℓ i allmänhet 3 dℓ för malá Kofola (liten Kofola) eller 5 dℓveľká Kofola (stor Kofola)

Pálenka är det allmänna namnet på traditionell dubbeldestillerad eaux-de-vie. De pálenka kan tillverkas av plommon slivovica (SLI-vo-vi-tsa), äpplen jablkovica (YA-bel-ko-vi-tsa), päron hruškovica (Hrouch-ko-vi-tsa), aprikoser marhuľovica (MAR-hou-lo-vi-tsa) eller körsbär čerešňovica (TCHÈ-réch-gno-vi-tsa). Mängden alkohol varierar från 35 till 70% men i butikerna överstiger den aldrig 52%. Det finns fortfarande en hantverksproduktion som du kanske har möjlighet att smaka om du blir inbjuden av lokalbefolkningen.

Čierne pivo (TCHIÈRne PIvo), mörk öl.

Serverar du alkohol? : Máte alkohol? (pron.: MAA-tié AL-ko-hol)
Finns det bordsservering? : Jag besatt dig? (pron.: du tou OB-slou-ha?)
En öl / två öl, tack. : Pivo / dve pivá, prosím. (pron.: PI-vo / dvé PI-va, PRO-siim)
Snälla ett glas rött / vitt vin : Pohár červeného / bieleho vína, prosím. (pron.: PO-haar TCHÈ-vé-néé-ho / BIÈ-le-ho VII-na, PRO-siim)
Snälla en stor öl. (en stor öl gör 5 dℓ) : Veľké pivo, prosím. (pron.: VÉLY-kéé P-Ivo, PRO-siim)
Snälla lite öl. (en liten öl gör 3 dℓ) : Malé pivo, prosím. (pron.: MA-Léé PI-vo, PRO-siim)
Snälla en flaska. : Fľašu, prosím. (pron.: FLYA-kål, PRO-siim)
Kan jag ta en drink _____? : Môžem poprosiť pohár _____? (pron.: MWO-jèm PO-pro-sity PO-haar _____?)
Kan jag ta en kopp _____? : Môžem poprosiť šálku _____? (pron.: MWO-jèm PO-pro-sity CHALY-kou _____?)
Kan jag få en flaska _____? : Môžem poprosiť fľašu _____? (pron.: MWO-jèm PO-pro-sity FLYA-chou _____?)
vatten : voda (pron.: VO-da)
kolsyrat vatten : perlivá voda (pron.: PÈR-li-vaa VO-da)
soda : sóda (pron.: SO-da)
jus : džús (pron.: djous)
jus d'orange : pomarančový džús (pron.: PO-ma-ran-tcho-vii djous)
coca : kola (pron.: KO-la)
Schweppes : tonik (pron.: TO-nik)
café : káva (pron.: KAA-va)
thé : čaj (pron.: tchay)
bière : pivo (pron.: PI-vo)
vin rouge/blanc : červené/biele vino (pron.: TCHÈR-vè-nèè/BIÈ-lè VI-no)
vin sec/demi-sec/doux : suché/polosuché/sladké vino (pron.: SOU-khèè/PO-lo-sou-khèè/SLAD-kèè VI-no)
whisky : Whisky ou Whiskey (pron.: VIIS-ki)
vodka : vodka (pron.: VOD-ka)
rhum : rum (pron.: roum)
Est-ce que vous avez des apéritifs (dans le sens chips ou cacahuètes)? : Máte niečo pre chuť? (pron.: MAA-tié NIÉ-tcho pré khout)
Encore un/une autre, s'il vous plaît. : Ešte jedno/jednu, prosím. (pron.: ÈCH-tié YÈD-no/YÈD-nou)
À quelle heure fermez-vous ? : Aká je zatváracia doba? (pron.: A-kaa yé ZA-tvaa-ra-tsia DO-ba)

Achats

Foire jarmok annuelle de Bardejov.

Marché Trh quotidien à Košice.

Marché aux puces à Prešov

Marchand de souvenir pour touristes à Štrbské Pleso (Hautes Tatras).

La pharmacie est ouverte (Lekáreň je otvorená)

Avez-vous ceci dans ma taille ? : Máte toto aj v mojej veľkosti? (pron.: MAA-tiè TO-to ay v MO-yèy VELY-kos-ti)
Combien ça coûte ? : Koľko to stojí? (pron.: KOLY-ko to STO-yii)
C'est trop cher ! : Je to príliš drahé. (pron.: yé to PRI-lich DRA-héé)
Pourriez-vous accepter _____? : Chceli by ste _____? (pron.: KHTSÈ-li bi stié)
cher : drahý (pron.: DRA-hii)
bon marché : lacný (pron.: LATS-nii)
Je ne peux pas le/la payer. : Ja si to nemôžem dovoliť. (pron.: ya si to GNÈ-mwo-jèm DO-vo-lit)
Je n'en veux pas : Nechcem to. (pron.: GNÈ-khtsem to)
Vous me trompez. : Podvádzate ma! (pron.: POD-vaa-dza-tiè ma)
Je ne suis pas intéressé. : To ma nezaujíma. (pron.: to ma GNÈ-za-ou-yii-ma)
bien, Je vais le/la prendre. : Dobre, vezmem si ho. (pron.: DO-brè VÈZ-mèm si ho)
Je pourrais avoir un sac ? : Môžem dostať tašku? (pron.: MWO-jèm DO-staty TACH-kou)
Livrez-vous (à l'étranger) ? : Posielate (do zahraničia)? (pron.: POsiè-la-tiè (do ZA-hra-gni-tchia))
J'ai besoin... : Potrebujem... (pron.: PO-trè-bou-yèm)
...de dentifrice.: ...zubnú pastu. : ZOU-bnuu PAS-tu
...d'une brosse à dents. : ...zubnú kefku. (pron.: ZOU-bnuu KÈF-ku)
...tampons. : ...tampóny. (pron.: TAM-poo-ni)
...de savon. : ...mydlo. (pron.: MI-dlo)
...de shampooing. : ...šampón. (pron.: CHAM-poon)
...un analgésique (aspirine, ibuprofen) : ...liek proti bolesti. (pron.: lièk PRO-ti BO-lès-ti)
...un médicament pour un rhume. : ...liek na nádchu. (pron.: lièk na NAAD-khou)
...de médicament pour l'estomac. : ...liek na žalúdok. (pron.: lièk na JA-louou-dok)
...d'un rasoir. : ...žiletku. (pron.: JI-lèt-kou)
...de piles. : ...baterky. (pron.: Ba-tèr-ki)
...d'un parapluie : ...dáždnik. (pron.: DAACH-dgnik)
...d'une crème solaire. : ...opaľovací krém. (pron.: O-pa-lo-va-tsii krèm)

Bureau de poste (Pošta) du village de Radvaň nad Dunajom.

...d'une carte postale/...de cartes postales. : ...pohľadnicu/...pohľadnice. (pron.: PO-hlad-gni-tsou/PO-hlad-gni-tsè)
...des timbres à poste.. : ...poštové známky. (pron.: POCH-to-vèè ZNAAM-ki)
...du papier à lettres. : ...listový papier. (pron.: LIS-to-vii PA-pier)
...d'un stylo. : ...pero. (pron.: PÈ-ro)
...d'un crayon. : ...ceruzku. (pron.: TSÈ-rous-kou)
...de livres en français. : ...knihy vo francúzštine. (pron.: KNI-hi vo FRAN-couous-chti-gniè)
...des magazines en français. : ...časopisy vo francúzštine. (pron.: TCHA-so-pi-si vo FRAN-couous-chti-gniè)
...un journal en français. : ...noviny vo francúzštine. (pron.: NO-vi-ni vo FRAN-couous-chti-gniè)
...d'un dictionnaire français-slovaque. : ...francúzsko-slovenský slovník (pron.: vo FRAN-couous-sko-slo-vèn-skii SLOV-gniik)

Conduire

Station service sur l'autoroute au pied des Tatras

Je voudrais louer une voiture. : Chcem si požičať auto. (pron.: khtsèm si PO-ji-tchaty AOU-to)
Je pourrais être assuré(e) ? : Môžem si dojednať poistenie? (pron.: MWO-jèm si DO-yèd-naty PO-is-tiè-gnè)
stop (sur un panneau) : stop (pron.: stop)
sens unique : jednosmerka (pron.: YÈD-no-smèr-ka)
cédez le passage : Daj prednosť v jazde (pron.: DAY PRÈD-nosty v YAZ-diè)
stationnement interdit : Neparkovať (pron.: GNÈ-par-ko-vaty)
limite de vitesse : rýchlostné obmedzenia (pron.: RII-khlost-nè OB-mè-dzè-nia)
vitesse maximale autorisée : najvyššia povolená rýchlosť (pron.: NAY-vich-chia PO-vo-lè-naa RII-khlosty)
station essence : benzínová pumpa / benzínka (pron.: BEN-zii-no-vaa POUM-pa)
l'essence : benzín (pron.: BEN-ziin)
diesel : (motorová) nafta (pron.: NAF-ta)

Autorité

Ambassade de France à Bratislava

Union européenne
​République slovaque
​Passeport

Je n'ai rien fait de mal. : Neurobil som nič zlého. (pron.: GNÈ-ou-ro-bil som gnitch zlèè-ho)
C'est une erreur. : Bolo to nedorozumenie. (pron.: BO-lo to GNÈ-do-ro-zou-mè-gniè)
Où m'emmenez-vous ? : Kam ma beriete ? (pron.: kam ma BÈ-riè-tiè)
Suis-je en état d'arrestation ? : Som zatknutý? (pron.: som ZAT-knou-tii?)
Pourquoi m'avez vous arrêté ? : Prečo ste ma zatkli? (pron.: PRÈ-tcho stiè ma ZAT-kli)
Je suis désolé! : Je mi to ľúto! (pron.: yè mi louou-to)
Je suis citoyen français/belge/suisse/canadien. : Som francúzsky/belgický/švajčiarsky/kanadský občan. (pron.: som FRAN-tsouous-ski/BEL-gi-tskii/CHVAY-tchiar-ski/KA-nad-skii OB-tchan)
Je suis citoyenne française/belge/suisse/canadienne : Som francúzska/belgická/švajčiarska/kanadská občanka. (pron.: som FRAN-tsous-ska/BEL-gi-tskaa/CHVAY-tchiar-ska/KA-nad-skaa OB-tchan-ka)
Je dois parler à l'ambassade/au consulat français/belge/suisse/canadien : Musím hovoriť s francúzskym/belgickým/švajčiarskym/kanadským veľvyslancom/konzulom. (pron.: MOU-siim HO-vo-rity s FRAN-tsous-skim/BEL-gi-tskiim/CHVAY-tchiar-skim/KA-nad-skiim VÈL-vi-slan-tsom/KON-zou-lom)
Je voudrais parler à un avocat. : Chcem hovoriť s právnikom. (pron.: khtsèm HO-vo-rity s PRAAV-ni-kom)
Pourrais-je simplement payer une amende ? : Môžem teraz zaplatiť pokutu? (pron.: MWO-jem TÈ-raz ZA-pla-tity PO-ku-tu?)
carte d'identité : občiansky preukaz (pron.: OB-tchian-ski PRÈ-ou-kaz)
passeport : cestovný pas (pron.: TSÈS-tov-nii pas)
visa : vízum (pron.: VII-zoum)
carte de séjour : povolenie na pobyt (pron.: PO-vo-lè-gniè na PO-bit)

Pays et langue

Carte des pays d'Europe en slovaque.

Belgique : Belgicko (pron.: BEL-gi-tsko)
belge (adjectif) : belgický/belgická/belgické (pron.: BEL-gi-tskii/BEL-gi-tskaa/BEL-gi-tskèè)
un/une Belge (personne) : Belgičan/Belgičanká (pron.: BEL-gi-tchan/BEL-gi-tchan-ka)
France : Francúzsko (pron.: FRAN-tsouous-sko)
français (adjectif) : Francúzsky/Francúzska/Francúzske (pron.: FRAN-tsouous-ski/FRAN-tsouous-ska/FRAN-tsouous-skè)
un Français / une Française (personne) : Francúz/Francúzka (pron.: FRAN-tsouous/FRAN-tsouous-ka)
Canada : Kanada (pron.: KAnada)
canadien/ne (adjectif) : kanadský/kanadská/kanadské (pron.: KA-nad-skii/KA-nad-skaa/KA-nad-skèè)
un Canadien / une Canadienne (personne) : Kanaďan/Kanaďanka (pron.: KA-na-dian/KA-na-dian-ka)
Suisse : Švajčiarsko (pron.: CHVAY-tchiar-sko)
suisse (adjectif) : švajčiarsky/švajčiarska/švajčiarske (pron.: CHVAY-tchiar-ski)
un/une Suisse (personne) : Švajčiar/Švajčiarka (pron.: CHVAY-tchiar/CHVAY-tchiar-ka)
Slovaquie : Slovensko (pron.: SLO-vèn-sko ^Écouter)
slovaque (adjectif) : slovenský/slovenská/slovenské (pron.: SLO-vèn-skii/SLO-vèn-skaa/SLO-vèn-skèè)
un/une Slovaque (personne) : Slovák/Slovenka (pron.: SLO-vak/SLO-vèn-ka)
en français : po francúzský (pron.: po FRAN-tsououz-skii)
le français (langue) : francúzština (pron.: FRAN-tsououz-chti-na)
en slovaque : po slovensky (pron.: po SLO-vèn-skii)
le slovaque (langue): slovenčina : SLO-vèn-tchi-na

Approfondir

Cette partie présente les tableaux de déclinaison pour les noms, les adjectifs et les pronoms.

Noms

Pour chaque genre, il existe quatre modèles principaux de déclinaison pour le nom.

Masculin

Le slovaque distingue les noms masculins animés et inanimés. On remarque que pour les noms masculins inanimés, l’accusatif est identique au nominatif ; pour les animés, il est identique au génitif. (C’est aussi valable pour les adjectifs.)

• Dans certains mots, la dernière voyelle du radical disparaît ou est raccourcie aux autres cas que le nominatif (chlieb, chleba ; cukor, cukru).
• De nombreux noms masculins inanimés ont leur génitif singulier en -u (par exemple rok, roku). Le génitif est généralement indiqué dans les dictionnaires.
• Pour les inanimés se terminant par -k, -ch, -h ou -g, le locatif singulier est -u (juh, juhu).
• Certains animés ont leur locatif et datif singuliers en -u au lieu de -ovi.
• Certains animés ont leur nominatif pluriel en -ovia (syn, synovia) ou -ia (učiteľ, učitelia).
• Certains mots inanimés d’origine étrangère ont une terminaison au nominatif et à l’accusatif singulier qui disparaît aux autres cas (komunizmus, komunizmu).
• La terminaison de l’instrumental pluriel est parfois -ami pour des raisons euphoniques (meter, metrami).
• Quelques rares noms masculins animés ont un vocatif singulier (priateľ, priateľu ; boh, bože).
• Pour les noms animés se finissant par -ch ou -k, cette consonne mute en -s- ou -c- devant la terminaison -i du nominatif pluriel (Čech, Česi ; Slovák, Slováci).
• Il peut arriver qu’un nom ait plusieurs terminaisons possibles pour un même cas (par exemple, muž peut donner au nominatif pluriel muži ou mužovia).
• Certains noms sont assez irréguliers : c’est le cas de deň dont le génitif pluriel est dní, et de človek qui devient ľudia au pluriel.

Féminin

• Il n’est pas toujours possible de deviner si un nom féminin se terminant par une consonne se décline comme dlaň ou kosť, mais le génitif est généralement indiqué dans les dictionnaires.
• Pour les noms en -a, au génitif pluriel, il n’y a pas de terminaison. Cela résulte généralement en l’allongement de la dernière voyelle du radical ou en l’insertion d’une voyelle (ie, o ou e) pour faciliter la prononciation (voda, vôd ; slza, sĺz ; vojna, vojen ; hruška, hrušiek).
• La règle rythmique fait que les terminaisons -ám et -ách deviennent -am et -ach si la syllabe précédente contient une voyelle longue ou une diphtongue (káva, kávam, kávach).
• Certains mots déclinés comme ulica ont leur génitif pluriel en -í ; c’est notamment le cas des noms étrangers en -ia (funkcia, funkcií).
• Pour les noms féminins en -a, le vocatif singulier (archaïque) a la terminaison -o (žena, ženo).
• Le nom pani est irrégulier.
• Les noms en -ea (tels que idea et Kórea) se déclinent comme žena, sauf que le locatif et le datif singuliers sont en -i et le génitif pluriel en -í.

Il existe un cinquième modèle pour les rares noms qui se terminent par -á. Ils se déclinent comme des adjectifs au singulier et au nominatif et à l’accusatif pluriel, et aux autres cas comme žena.

Neutre

• L’absence de terminaison au génitif pluriel pour les noms en -o et -e provoque des modifications du radical comme pour les noms féminins.
• Le locatif singulier des noms qui se terminent par -ko, -go, -ho, -cho ou une voyelle suivie de -o est -u (Slovensko, Slovensku ; rádio, rádiu).
• Si la dernière syllabe du radical contient une voyelle longue ou une diphtongue, la règle rythmique fait que les terminaisons -á/ia, -ám/iam, -ách/iach sont raccourcies en -a, -am, -ach (ráno, rána, ránam, ránach).
• Pour les noms du type srdce, la terminaison de l’instrumental pluriel est -iami dans la langue familière.
• Pour les noms en -a ou -ä (qui désignent principalement des petits d’animaux) :
  • la variante du pluriel en -enc- est plus rare. Certains noms, comme mláďa, n’ont pas cette variante (son pluriel est mláďatá ; *mládence est incorrect).
  • Pour les mots qui se terminent par -ä, le -a- initial de toutes les terminaisons est remplacé par -ä- (žriebä, žriebäťa, žriebäťu, etc.).
• Certains noms sont irréguliers : oko, ucho et dieťa se déclinent normalement au singulier, mais leur racine change au pluriel.

Adjectifs

Adjectifs qualificatifs

Il y a deux modèles de déclinaison pour les adjectifs :

• le premier pour les adjectifs terminés par une consonne dure suivie de -ý ;
• le deuxième pour les adjectifs terminés par une consonne molle suivie de -í.

• Contrairement aux règles habituelles de prononciation en slovaque, le n de peknej et pekní se prononce n et pas gn.
• La règle rythmique s’applique également pour les adjectifs : l’accent aigu des terminaisons disparaît si la dernière syllabe du radical contient une voyelle longue. Ainsi, krásny donne krásna, krásne, krásnu, krásneho, etc.

Le deuxième modèle est proche du premier : il suffit en effet de remplacer ý par í, é par ie, á par ia et ú par iu. Là aussi la règle rythmique peut s’appliquer : rýdzi donne rýdza, rýdze, rýdzu, rýdzeho, etc.

Adjectifs possessifs

Les adjectifs possessifs dérivés de noms se terminent par -ov pour un possesseur masculin et -in pour un possesseur féminin. Ils se déclinent selon un modèle qui ressemble aux autres adjectifs (avec cependant quelques différences).

Les adjectifs possessifs en -in se déclinent de la même manière : matkin donne matkina, matkino, matkini, etc.

Pronoms

Pronoms personnels

• Certains pronoms ont plusieurs formes au génitif, au datif et l’accusatif (par exemple ma et mňa. La forme longue est utilisée en début de phrase pour accentuer le pronom et après une préposition.
• Pour les pronoms de la troisième personne, la forme qui commence par n- (comme neho ou ňu) est utilisée obligatoirement après une préposition.
• Les pronoms on et ono ont au génitif, au datif et l’accusatif une forme alternative suffixée qui peut être utilisée après une préposition : pre neho peut être remplacé par preňho ou preň.
• Le pronom réfléchi sa n’a pas de nominatif : il ne peut pas être sujet et aucune préposition n’est suivie du nominatif.

Pronoms possessifs

• Tvoj och svoj finns som môj, förutom att -o- blir aldrig -o- (tvojho, svojmu).
• Váš avvisas som náš.
• Tredjepersons besittningspronomen (jeho, jej, jag) är obestridliga.

Demonstrativa pronomen

• de t av tio, tej, tí, slips uttalas hårt och inte mjukt.
• Tamten kommer på samma sätt: tamtá, tamto, tamtoho, etc.
• Tio i kommer på samma sätt, men suffixet -till förblir oföränderlig: táto, foo, tohoto, etc.

Frågande pronomen

Co och kto finns endast i singular.

• Genitivet till kto är identisk med dess anklagande eftersom den anses vara animerad maskulin, medan co anses vara neutral.
• Ktokoľvek och čokoľvek kommer på samma sätt, men suffixet -koľvek är oföränderlig: kohokoľvek, čímkoľvek, etc.
• Niekto, nikto och niečo finns på samma sätt: niekoho, nikomu, niečím, etc.
• Detta är också fallet med nič, förutom nominativ och ackusativ som är nič och inte *ničo.

Ordböcker

• slovnik.azet.sk  – Online slovakisk ordbok från / till olika språk inklusive franska. (senaste uppdatering feb. 2018)
• Lingea francúzsko-slovenský slovensko-francúzský vreckový slovník Handla om 8 € (~ 8,84 Fr. - pris av 27/27/2021) (~ 11,98 $ - klass den 27 april 2012) (~ 9,66 $ - klass den 04/27/2021) (~ 5 244,85 F CFA - pris den 27 april 2012) beroende på försäljningsstället. – Fransk-slovakisk slovakisk-fransk fickordbok tillgänglig i nästan vilken bokhandel som helst i Slovakien. Liksom alla språkordböcker från / till slovakiska, är den huvudsakligen riktad till slovaker som vill lära sig främmande språk och ger därför inte grammatisk information om slovakiska ord (kön av substantiv, böjningsmodell). (ISBN978-80-903381-8-6) (senaste uppdatering mars 2018)
• Ilustrovaný slovník francúzsko-slovenský Handla om 15 € (~ 16,58 Fr. - pris 04/27/2021) (~ 22,46 $ - klass den 4/27/2021) (~ $ 18,11 - klass den 04/27/2021) (~ 9 834,09 F CFA - pris 04/27/2021) beroende på försäljningsstället. – Bildordbok (ISBN978-8055606187). Det finns också en flerspråkig version som inte är mycket dyrare (engelsk-Franska-tysk-Spanska-Slovak) (ISBN80-7145-799-X). (senaste uppdatering mars 2018)

Denna språkguide är stjärnmärkt. Den täcker alla ämnen som kan vara användbara i resekonversationer, med massor av förklaringar och illustrationer. Tveka inte om du har ny information att lägga till!